Business as usual i Irak?

Nyligen hemkommen från Sulaymaniyah och Erbil i Irak. Det känns overkligt att ha suttit i en gul taxi mellan Sulaymaniyah och Erbil och att ha passerat Kirkuk och alla säkerhetskontroller däremellan så nära inpå alla oroligheter. Först när vi kommit hem till Sverige förstod jag vad som hänt och vikten av att kurderna lyckats försvara Kirkuk. I skuggan av allt detta höll vi den första lanseringen av Nina Magazine i Irak, för att mobilisera irakiska kvinnor kring företagande. Över 170 personer kom på Nina lanseringen som hölls på hypermoderna Hotell Millenium i Sulaymaniyah. Kurdistans mest framgångsrika industrialister, Faruk Mustafa Rasool och Asiacell var huvudsponsorer. Han intervjuas i första numret av Nina och delar med sig av sitt kall för womens economic empowerment. En av Kurdistans mäktigaste kvinnliga företagare, Parwen Babaker, kom också på Nina lanseringen. Parwen leder Nokan, en av de största bygg och oljeföretagen i Kurdistan och var dessutom minister i den förra kurdiska regeringen – en viktig förebild för kvinnor.

Nina började som ett pilotprojekt mellan Irak, UK och Sverige där Världsbanken och indirekt också Sida genom Chamber Trade medfinanserade starten. Att Sverige engagerar sig är självklart då 1,5 procent av våra svenskar kommer från Irak.

Man skulle kunna säga att Irak under de senaste decennierna har förlorat allt och att kurdiska Irak har förlorat ännu mer – något som man nu vill ta revansch på. Regionen har potential att bli centrum för handel och investeringar om en del av oljeinkomsterna läggs på att diversifiera ekonomin. En av mina nyvunna Irakiska vänner från denna resa berättar för mig att Kurdistan en gång varit jordbrukets vagga med produktion av ris, vete, frukt och grönt.  Idag importerar Irak i stort sett allt från Iran och Turkiet.  Irakierna har blivit traders och förlorat sin industritradition.

Vi far vidare till Erbil där miljöfrågorna står i fokus på det seminarium vi ordnar tillsammans med de lokala handelskamrarna. Från Chamber Trade och Sverige deltar expertis från IVL, ÅF, Intersection Point Göteborg och Johanneberg Science Park vid Chalmers. Vi samlar över 50 personer på vårt Chamber Academy seminarium för att diskutera och ta fram aktionsplaner i bästa triple helix anda. Samarbetet mellan näringslivet, myndigheter och universitet är i sig en framgång och ännu inte självklart.

I dagsläget haltar samhällsbyggandet ännu kraftigt och miljöproblemen eskalerar med förorenat dricksvatten, farligt avfall som dumpas av både hushåll och företag, och ett oerhört resurs slöseri med avfall som skulle kunnat omvandlas till energi.

Vad har allt detta med Sverige att göra? Förutom att dessa insatser är Sida finansierade och vi har en hög andel irakisk diaspora i Sverige och ett stort antal återvändande irakier. En viktig del handlar om ökad handel och hållbar utveckling. Om det går bättre för Irak har Sverige möjligheter att leverera både vattenrening och avfallshanteringssystem, hjälpa till att bygga nya dammar för vattenkraft, lära ut stadsplanering och importera ris och frukt från Irak. Scanias lastbilsfabrik som är på plats skulle bli mer lönsam och skapa fler jobb och tillväxt i regionen. Vi skulle få nya svensk-irakiska företagare som förebilder både i Sverige och Irak. Och lyckas vi sprida Nina Magazine i Sverige också bland unga svensk-irakiskor bygger vi broar till nya generationer diaspora.

Jag hade tänkt sätta punkt här. Men kan inte låta bli att kommentera att det är idioti att i nuläget fullfölja det politiska beslut som Sverige fattat att avveckla biståndet till Irak när landet befinner sig i ett sådant prekärt läge.